Att åka buss

Igår åkte vi buss. En barnfamilj satt framför oss och den lilla tjejen vände sig till mig och Sara och log under hela resan, och vinkade när de skulle gå av. Tänk vad mycket ett leende kan göra! Jag ska så börja le mer.


För övrigt handlade pappa förut, och jag blev så glad när jag packade upp påsarna. Tack vare att vi är en person till nu har vi börjat köpa de stora ostpaketen! Det är något jag alltid tyckt varit så häftigt, gått och trynat efter på affären men vetat om att den inte skulle hinna ätas upp innan den blev gammal och dålig och alltid velat ha hemma. Med risk för att bli någon som dömer på utseendet säger jag det här; det ser så fint ut med den stora förpackningen ost i kylen. Och så gott.

Han köpte bananer från Ecuador också, tyckte det var lite kul. Måste visa dem för Sara. Tänk om vi hade köpt äpplen från Sverige i Ohio? Man får en del av sitt hemland i sitt nya liv då liksom, det är fint.